Föreningen nåddes förra veckan av ett ledsamt sorgebud då man fick veta att en av friidrottens största eldsjälar i Sjundeå, Jari Pöntinen, gått bort.
Det finns få personer som är så starkt förknippade med friidrotten i Sjundeå som Jari Pöntinen varit. Tillsammans med Ann-Sofi syntes han på idrottsplanen nästan dagligen, då de drog träningar för både yngre och äldre friidrottare.
Och var han inte där, var han antagligen på resa tillsammans med Ann-Sofi någonstans i Finland på diverse tävlingar för att följa med hur det gick för föreningens idrottare. Något han gjorde även för de friidrottare de inte direkt mera var tränare för, bara för att han var så mån om sina tidigare adepter.
Lilla Sjundeå har länge stoltserat rätt högt i friidrottsstatistiken i Finland. Det här är inte minst Jaris (och Ann-Sofis) tjänst. De har varit friidrotten med stort F i Sjundeå. De har inspirerat en massa unga att börja med friidrott, varav många sedan gått vidare och fortsatt med friidrotten då de flyttat bort från Sjundeå. Idrottare som sen fortsatt representera Sjundeå IF och tävlat i både FM, NM, EM och VM.
Jari fungerade också som hela Sjundeå IF:s ordförande åren 2014-2016, i styrelsen har han suttit i 20 år. Han har också lett friidrottssektionen och har förstås varit tränare under hela tiden. Han tvekade inte heller att ställa upp då föreningen behövde det, om det sen var som starter på en knattetävling eller med något annat föreningsjobb. Då föreningen ordnar Sjundeå Cup hade Jari och Ann-Sofi oftast skrivit upp sig själva på de flesta grillturerna, före någon annan av friidrottarna ens hade hunnit anmäla sig.
Han ställde inte bara upp för den egna föreningen för den delen, om någon av regionens andra föreningar arrangerade en juniortävling eller någon större tävling som FM kunde man också räkna med Jari. Han var alltid redo att ge en hjälpande hand.
Barnen och ungdomarna som friidrottade lyssnade alltid på Jari och gjorde som han sade, vilket bara visar vilken respekt alla hade för honom – utan att han på något sätt var sträng. Man helt enkelt bara litade på att han visste vad han talade om.
Många är också anekdoterna som både nuvarande och före detta friidrottare kan berätta om Jari. Som då Signe kastade diskus på planen här i somras.“Är det Sandra Perković som kommit till Sjundeå?”, skrattade Jari. Eller då Anton försökte lära sig kasta moukku “rätt” bara dagen före Jari gick bort. Då berättade Jari en historia om hur Tapio Korjus i något skede sagt att om man inte spänner handleden då man kastar så kan man lika bra börja spela boboll. Efter det började Anton plötsligt kasta rätt..
Det var just via historierna som han kunde ge indirekt feedback så att man lärde sig. Om alla sen förstod vem det handlade om eller om berättelserna sen var sanna, visste man inte och spelade inte egentligen så stor roll. Men barnen blev uppmuntrade och lärde sig oftast något på kuppen. Precis som en bra tränare ska göra.
Alla som tränat friidrott har säkert sina egna minnen och historier de kunde berätta om Jari.
Varje gång man kom på träningen för att hämta barnen, kunde man lita att Jari var där med sitt kännspaka skratt. Man kunde alltid samtala om de senaste friidrottstävlingarna som visats på TV eller så kunde han berätta något roligt som hänt på friidrottsplanen för länge sen.
Tomrummet han lämnar efter sig i föreningen är enormt.
Ett varmt deltagande i sorgen,
Friidrottssektionen.
Sjundeå IF vill uttrycka sitt djupaste deltagande i de anhörigas sorg. Vi hedrar Jari med en tyst minut vid herrarnas match den 11.11 kl. 15.50.
För kännedom:
Enligt Jaris önskan kan du hedra hans minne genom en inbetalning till Sjundeå IF, friidrottssektionen, FI39 4055 6320 0026 48, meddelande: Jari.
Välsignelsen förrättas i kretsen av de anhöriga.
